Svenska Bibeln 1917

Psaltaren 48

1En sång, en psalm av Koras söner.

2Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.

3Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.

4Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.

5Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.

6De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.

7Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.

8Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.

9Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. Sela.

10Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.

11Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.

12Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.

13Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;

14given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.

15Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.


Skriv en recension




Kommentarer